Närstudier
Jag älskar det här med att strosa i maklig takt under mina promenader. Tänk så mycket jag missade på den tiden jag hade bråttom till jobbet, eller mest var ute för att få lite motion och kondition för att orka med livets hårda krav.
Som pensionär har jag inga tider att passa, om jag inte själv bestämt dem. Och hur underligt det låter är jag nästan lite tacksam för mina dåliga knän, som gör att jag bara måste gå långsamt. Jag hinner se så mycket, och medan Liten Hund gör sina närstudier med hjälp av nosen så gör jag mina med hjälp av kameran.
Igår fastnade jag för den här eken, har varit fascinerad av den länge. Alla ekar blir inte stora och kraftiga utan vi har några här efter sjön som tagit efter dvärgtallarna i form och skepnad. Det var barnbarnets klätterträd när hon var riktigt liten.
Lagom höjd på ett klätterträd för en treåring
Med lite fantasi kan ett träd bli vad som helst
Och högst upp på grenarna kommer de fina eklöven
Lite mossa - ser inte så mycket ut för världen...
...men i närbild blir det en hel liten trädgård
Kommentarer
Postat av: Mia
Ett klätterträd som lockar även mig....:)
Visst är det synd att man inte tar sig tid att se allt det fina i naturen under den där stressiga perioden, för egentligen är det just då man behöver det som mest, ett antistressmedel....men som tur är, så bättrar man sig med tiden :) Kram på dig
Postat av: Annika
Försöker ta mig lite njutapromenader emellanåt - framför allt när jag är ute i stugan. Det laddar battterierna bra!
Så fina bilder!
Trackback
