sylviasblogg

Vardagsfunderingar i Älta.

Att åldras är att bli vacker på annat sätt

 Denna höst har jag närgånget granskat många växter som var i blomman av sin ålder i somras. Visst njöt jag av blomsterprakten och alla vackra blad och löv, men nog tycker jag att höstens faser är minst lika vackra, ibland ännu vackrare och definitivt mer intressanta.

 

Här kommer lite osorterade bilder för att illustrera vad jag menar

 

.   

 

Tänk om vi kunde tillämpa samma synsätt på människor. För i alla fall jag, tycker att de flesta människor blir vackrare, får mer karaktär och en livserfarenhet som lyser igenom, allt eftersom de åldras.

 

Visst är en bukett med fräscha tulpaner fint, men i livets slutskede blir de ännu vackrare.

 

 

 

 

 

 

 

Det värmer mitt hjärta att läsa vad du skriver! Jag brukar säga att ett åldrande ansikte är det vackraste jag vet, för där kan jag se livet! Kram på dig!

Tack för de orden! Tänk vilken ´åldersnoja jag hade i 30-årsåldern, tror jag höll uppe hela antirynkkrämsindustrin! Det var ögonsalva, halscreme, bystcreme, nattcreme, dagcreme, ja det var inte klokt så många pengar jag kastade i sjön. Idag är jag stolt över mina rynkor, förutom de små som sitter runt munnen o som gör att jag ser sur ut, dem vill jag gärna trolla bort!
Kramen vackra du!

Visst är det vackert förgängligheten och åldrandet. Jag bär mina gråa strån och rynkor med stolthet, de minner om livet.